När man föder fram sitt barn så ska man älska det barnet villkorslöst. Får barnet problem så hjälper man barnet utan att blinka. Gäller samma samma regler när man adopterar?
KLART SOM 17!!!
För mig finns det ingen skillnad på egna barn och adopterade barn. När man väl har skrivit sitt namn på adoptionspapperna så är det barnet ens eget.
Som förälder så har man skyldigheter. Man ska ta hand om barnet o göra det bästa så att barnet får det så bra som möjligt. Om det visar sig att ens barn fått en psykiskt störning efter ett par år så är det inte bara att skicka i väg barnet. Ge det hjälp i stället!
Familjen Wescott från Oklahoma adopterade en 8:åring. Tre år senare så visade sig att barnet har en psykisk störning. Barnet slår andra barn, rymt hemifrån flera ggr. Han lyder inte vuxna och han har dödat husdjur.
Föräldrarna är rädda för sitt barn o vill nu lämna tillbaka honom.
Så är det så man gör när man är förälder? När barnet behöver ens hjälp som mest så ska man skicka i väg det?
Jag vet att det är jobbigt att leva med barn som har någon störning men man skickar ta mig 17 inte bara bort barnet utan man ser till så att ens barn verkligen får hjälp. Det är varje förälders skyldighet!
De säger att de älskar barnet, men inte tillräckligt tydligen. De älskar inte sitt barn tillräckligt mycket för att ordna vård till barnet.
Visst. Han vårdas nu på ett psykiatrisk klinik men varför inte då ge barnet en chans i stället nu när han får hjälp?
Barnet har växt upp i ett missbrukarhem från början o föräldrarna visste inte om det, men har man haft barnet i 3 år o som de säger älskar honom så borde inte det ha någon betydelse nu. Jag kan förstå deras besvikelse mot barnhemmet o de som ordnade adoptionen att de inget sa något, men nu i efterhand då de har barnet o lärt sig att älska honom då är det inte bara att slänga bort.
Läs mer om det i aftonbladet
VILKA JÄVLA F****R (ursäkta ordvalet) men vad i helvete. Pisk borde de föräldrarna ha *surar*
SvaraRaderaVad är du för tomte egentligen. Kolla fakta innan du publicerar. Barnet var 8 år vid adoptionen, inte 1 år som du skriver.
SvaraRaderaPojken var inte ett år när dom adopterade honom, utan åtta år. Han är elva nu... En ettåring gömmer inte knivar under madrassen direkt...
SvaraRaderaMen nej, jag tycker inte heller att det är okej att bara lämna tillbaka ett barn man adopterat. Fast samtidigt förstår jag deras rädsla och kanske känner dom att dom helt enkelt inte klarar av att uppfostra honom. Det finns många biologiska föräldrar som också lämnar sina barn på anstalter pga olika slags störningar, mentala och fysiska, vilket nästan kan kännas värre eftersom man förmodligen knyter ett starkare band med ett barn man själv burit i sin kropp, än ett barn man adopterar som åttaåring.
// Moa
Anonym...nej jag är ingen tomte. Jag är dessutom inte anonym heller. Jag skrev fel siffra men jag står för det. Jag vågar göra det iaf.
SvaraRaderaAnonym-Moa...jag skrev fel siffra. Jag vet att han var 8 år. Det är mänskligt att fela men inte att lämna tillbaka sitt barn för att barnet inte är som de trodde det skulle vara.
Att man lämnar sitt barn på anstalt är inte fel om föräldrarna anser att de inte kan ta hand om det. På anstalt får de den hjälp de behöver.
Kan man inte knyta band till sitt adopterade barn på samma sätt som man gör när man föder fram sitt barn då ska man inte adoptera alls.
Jag känner folk som har både ock. Egna barn och adopterade barn. De älskar sina barn lika mycket. Det är inte bara som de säger utan det syns med blotta ögat.
Jag kan oxå förstå deras rädsla men just meningen att säga att de inte vill ha honom. Det är hemskt!
De måste dessutom ha märkt det tidigt att han hade störning.
SvaraRaderaJag förstår inte adoptivföräldrarnas tankesätt. Även om dem fött detta barn själva så hade dem kunnat hamna i samma sitts men inte f_n kan man lämna tillbaka sitt barn utan en normal förälder slåss för att barnet ska få ett så normalt liv som möjligt. Stackars pojke... Har själv ett barn med psykiska problem men aldrig i mitt liv skulle jag kunna leva utan henne. Biologiska föräldrar eller adoptiv föräldra... det är samma sak men tar på sig ett livslångt arbete!
SvaraRaderaVilka jäkla föräldrar. Hur kan man göra så mot sitt barn! Stackars kille.
SvaraRaderaGott Nytt År på dig!
Kram
Öhm, ja... att du skrev fel siffra är ju myyyycket viktigare än vad själva inlägget går ut på... jösses vilka nötter
SvaraRadera