tisdag 9 november 2010

Hur får jag tiden att räcka till?

Jag skrev ett inlägg om oss som har många barn pga att en bloggsyster hade fått en otrevlig kommentar om just många barn. Det finns att läsa här. Jag har fått jättefina kommentarer till det inlägget vilket är jätteroligt. Och jag har fått frågor vilket oxå är roligt.

Då jag vet att det finns fler här ute i bloggvärlden som undrar samma sak som dessa två fina bloggare Mammagladbloggen och sarah gör så svarar jag med ett blogginlägg. Risken är att det blir ett långt svar annars i kommentar fältet ;-)

Hur hinner man med så många barn? Hur hinner man tillgodose barnens behov? Hur får man tiden att räcka till? mm mm mm

Ska berätta lite om min syn på just min situation. Det är inget som är lätt och många ggr önskar man att dagen hade varit dubbelt så lång. Eller dubbla timmar eller nått.

Jag älskar barn. Jag kan inte tänka mig en värld utan barn. Många barn. Ja mina var inte planerade någon av dom och jag visste inte att jag skulle ha så många barn själv men jag var glad för varje graviditet och för varje barn som kom.

Ärligt talat så hade jag säkert skaffat fler om jag hade kunnat. Oplanerat, men nu har jag planerat att det är stop ;-)

Hur som helst så gör man allt för att tiden ska räcka till. Det är läxläsning och sagostunder. Det ser nog ut som en liten klass här hemma för de sitter vid köksbordet o gör sina läxor medan jag tex tar disken eller lagar mat. Jag finns där om de behöver mig och jag tittar till dom med jämna mellanrum.

Vi pratar med barnen under middagen. De berättar om deras dag i skolan. Eventuella aktiviteter de har mm mm. Sen är det duschdags eller bad dags. Innan barnen lägger sig så går jag till varje enskilt barn. Pratar lite. Ligger en stund hos dom eller läser en saga tex.

Jag är väldigt noga med att klara upp eventuella konflikter innan sängen kallar. Därför har jag mina små pratstunder med varje enskilt barn innan John Blund kommer.

Jag vet att jag ger mycket till barnen av min tid och jag tror att det dåliga samvetet sitter mest hos mig än hos barnen. Som förälder hamnar man ofta i svackan där man tror att man gör mindre än vad man egentligen gör.

Jag vet att jag ger barnen allt jag kan, men däremot så vet jag att jag har mängder med tvätt som väntar. Jag har en diskhög som ska tas om hand. Jag måste dammsuga och tvätta golv mm mm. Något av det blir lidande någon gång. Hellre det än barnen. En dag väljer jag att inte tvätta så mycket utan umgås med barnen för att på helgen ta det jag har missat med tvätten. Barnen blir inte lidande  då de oftast har någon aktivitet eller är hos kompis då. Ibland har vi barnens kompisar hemma men då leker de o jag kan tvätta.

Vi har för stora krav på oss själva. Högre krav än vad barnen egentligen har. Iaf så är det så här hemma. Jag har som sagt 7 barn och min snart 14-årige son brukar tjata på mig om vi inte ska ha fler barn i familjen. Lillasystern som ska bli 13 år i maj nästa år älskar småbarn. Hon tar gärna an de två små vi har. Läser gärna saga för dom. När hon gör det passar jag på att ta mig an tvillingarna tex.

Man hittar sådana stunder och de är guld värda. Man värdesätter tiden på ett helt annat sätt. Jag gör det iaf. Innan då jag hade färre barn men var ensamstående så var det inte större skillnad mot vad det är idag fast jag har två barn till. Men nu har jag en sambo med.

Jag var 30 år gammal o var ensamstående med 5 barn. Tvillingarna var yngst o nyfödda och min äldsta var 9 år gammal. Man fick hitta stunder, tider som man kunde undvara. Inte lätt men varje minut är viktig.

Det finns familjer som har färre barn. Många av dom får inte den tid som de behöver pga olika anledningar. Föräldrarna jobbar heltid. De är ute o äter middag. Går på bio mm mm.

Vi här hemma tar oftast med oss våra barn ut. Går vi på restaurang så gör barnen det med. Ibland så delar vi upp dom. Ena gången följer det ena gänget med o nästa gång så är det nästa gängs tur. Jag o sambon går oxå ut ibland. Ensamma. En gång om året ca, men den kvällen uppskattar vi till max, och det gör våra barn med.

De puffar ibland på oss att gå ut för de tycker att vi behöver det. Vi behöver inte ha dåligt samvete för att vi går ut o äter en kväll och att barnen får stanna hemma. Det är så skönt. Man ger och man får, men hur mycket vi än ger så ger barnen oss ännu mer.

Kärleken som jag får av mina barn hoppas jag att alla andra oxå får. Det finns de som är barnlösa och som vill ha barn men kan inte få. Jag tycker det är fruktansvärt för de missar så otroligt mycket och det är inte självvalt. Sen blir jag förbannad på dom som har barn men som struntar blankt i dom. Hur kan man göra det? Varför sätter man barn till världen om man ändå inte vill ha dom? Eller orkar med dom?

Jag tror inte alla är ämnade att ha många barn, men det känner föräldrarna själva tror jag. Jag gör det iaf. Jag känner i hjärtat i min själ att jag fixar detta, men jag vet oxå att gränsen är nådd och då stanar jag där.

Känner du att du vill ha fler barn och att du klarar det. Kör då på! Jag önskar dig all lycka till! Vill man ha många barn och man känner att man orkar. Då ska man bara köra på så det ryker. Du kommer aldrig att ångra det beslutet!

Jag läste på en annan blogg om programmet ung och bortskämd.  Jag har själv inte sett programmet. Missade det men ska nog se nästa program. Det är tydligen barn eller ungdomar som är bortskämda av olika slag. Jag säger som så att det är föräldrarnas fel att barnen/ungdomarna har blivit som de blivit. Föräldrarna formar barnet från början.

Det dummaste (enligt mig) en förälder kan göra är att hjälpa sina barn ur den ena knipan efter den andra. De lär sig inte på det sätter. Mina barn är inte några änglar. De är som barn i allmänhet men att ta konsekvenser för sitt eget handlande gör dom. De vet att allt man gör har en följd. Antingen i en positiv eller i negativ riktning. Vilket håll avgör de själva.

Ja. Nu kom jag ifrån ämnet lite men det är lätt när man bara skriver det man tänker ;-) Det går lite hand i hand med så jag hoppas det blir godkänt ;-)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare

8 kommentarer:

  1. Bra skrivet ;)) Tummen upp!
    Kramiz och ha en fin kväll ;)

    SvaraRadera
  2. Så länge tiden räcker till att få barnen mätta, hela och rätt rena tycker jag man gjort ett bra "jobb", disk, dammsugning etc etc kan alltid göras vid annat tillfälle.

    Tror man får hundra gånger mer tillbaka genom att kunna umgås och ha det bra med sina barn än vad man får av att ha ett skinande hem osv.

    SvaraRadera
  3. Tack flerbarnsliv :-)
    Önskar dig oxå en fin kväll. Kramkram

    Fredrik Håller med dig. Städningen går inte ifrån en men barnen växer och det går inte att stoppa.

    SvaraRadera
  4. Tack flerbarnsliv :-)
    Önskar dig oxå en fin kväll. Kramkram

    Fredrik Håller med dig. Städningen går inte ifrån en men barnen växer och det går inte att stoppa.

    SvaraRadera
  5. Ingen skall behöva försvara sitt val. Precis som de som väljer ett liv utan barn så väljer man ett med lagom eller många.

    SvaraRadera
  6. Vilka val man än gör i livet så är det alltid någon som snörper på munnen o anser att man gjort fel. Det enda viktiga är att man själv står för sina val o gör det bästa man kan efter sina förutsättningar.
    Å välkommen till min blogg <3

    SvaraRadera
  7. bra skrivet! har själv 2 st. troll, men vill ha många fler och nu känns d som att inget kan stoppa mig! :)

    http://frusanna.blogspot.com

    SvaraRadera
  8. Tack :-)
    Lycka till sanna! :-)

    SvaraRadera

Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...