torsdag 16 december 2010

Fel och brister

Till min kära mamma

Du har varit en bra mamma under alla åren. Du har kämpat tillsammans med pappa för att vi barn skulle få det så bra som möjligt. Man kan bara göra sitt bästa och det har ni gjort tillsammans. Visst har det blivit fel ibland men de flesta i barnaskaran förstår att ni handlade i tron om att det var det bästa för oss barn just då.

Du är älskad av mig och mina barn. Ja av hela min familj. Jag vet att du har gjort allt du kunnat för oss alla! Jag är stolt över att ha dig som mamma för du har verkligen gjort allt för att vi barn ska få det bra. Oavsett hur gamla vi har blivit!

KRAM

Mina tankar

En mamma som låter sina egna behov gå före sina barn är inte för mig en bra mamma. Alla har fel och brister. Jag är helt införstådd med mina. Men hur många fel och brister jag än må ha så låter jag det aldrig medvetet gå ut över mina barn! Jag älskar mina barn för mycket för att göra det. Skulle barnen råka komma i kläm då får jag leva med det dåliga samvetet men jag är oxå väldigt noga att tala om för mina barn att det berodde på mig och ingen annan.

Jag är inte felfri. långt därifrån men jag gömmer mig inte bakom andra människor utan jag tar striden själv. Att ljuga för sina barn är för mig skrämmande och en stor brist som ingen människa skulle ha. Jag har gjort många misstag i mitt liv men jag skulle aldrig i mitt liv ljuga om dom. Det är pga de fel jag har gjort som har format mig till den människa jag är idag. Jag har fått lärdom som sitter och jag vet hur jag ska göra i vissa situationer idag.

Att se sina egna fel är ett måste för att man ska kunna se andras. Ser man bara andras så blir det ingen rättvis bild av det hela.

Jag har varit oväns med mina föräldrar och det finns tillfällen då jag bröt kontakten men aldrig jag nekade mina barn att få träffa mormor o morfar. Det var inte barnens konflikt utan det var vi vuxnas. Skulle aldrig blanda in mina barn i något. Inte medvetet.

Varför bröt jag då kontakten med min mamma då? Ja inte berodde det på mamma iaf utan det berodde på mig. Helt o hållet. Jag trillade ner i en djup depression och jag orkade bara med min egen vardag med mina barn. Att ta in några andra i min närhet blev för mycket. Jag slängde ut min syster men det var av andra skäl.

Alla handlingar man gör ger konsekvenser. Det är jag helt medveten om, men man måste stå för dom och inte lägga skulden på någon annan. Man gör en sak pga en orsak. Stå för det och visa att det finns en ryggrad.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...