En lång dag

Våren har visat sig idag och det har varit varmt ute. Fast solen visade sig så fann aldrig strålarna mig. Det har varit en lång och jobbig dag faktiskt. Det har inte hänt så mycket och jag har själv inte gjort så mycket för att få den att vända. Energin har varit totalt bortblåst. Jag hoppas på bättre dag i morgon.

Det är jobbigt när man försöker finna glädjen och man saknar själv leendet i ansiktet. Speciellt när solstrålarna syns på himlen. Jag har gjort några smycken och jag har tvättat lite. Det är allt. Ja jag har ju lagat mat och fått undan från det med sen, så lite har jag ju gjort, men dagen har varit lång och dryg. Så är det ibland. Livet är en berg och dalbana.

Jag satt och tänkte på pappa tidigare idag. Mina tankar gick tillbaka till den dagen då han somnade in i min famn. Det är 9 månader sedan han dog. Han gick bort den 24 juli 2011 och tiden har gått fort fast det känns som år och dar sedan han gick bort.Det är konstigt det där när man tänker på tiden. Saknaden är stor och ibland kan jag bara inte förstå att han är borta. Att sitta och se hans liv rinna honom ur händerna och inte kunna göra någonting är fruktansvärt tungt. Jag kunde vara där och ge honom stöd och försöka få honom att känna sig trygg, men man kände sig ändå så hjälplös.

I kväll har jag gjort några smycken med min dotter. Det är så bra den hobbyn för man får mycket tid med barnen. De har samma intressen. Till och med de små har det men de sov när vi började i kväll.

Nu blir det sängen för mig. God natt och sov gott.

Intressant?