En växlande dag med glömska och möten

idag har det varit en bra dag. Den började med att jag gick upp trött och dan men jag fick upp barnen och fick i väg dom till skola och dagis med Fredriks hjälp. Sedan missade jag min läkartid men hon ringde hem till mig i stället. Jag har frikort och hade fått gå gratis på besöket idag men nu lär jag väl få en en räkning hemskickad bara för att jag glömde bort tiden.

Jag höll på att glömma min tid hos min samtalskontakt men i sista stund så kom jag ihåg det. Jag gick i väg och handlade blommor på vägen som jag ska ha på pappas grav. Det fanns lite tid för det med. Jag glömde däremot att köpa mig en frukt så när jag satt på vårdcentralen och väntade på att min samtalskontakt skulle hämta mig så fick jag känning av för lågt socker.

Det var bara att springa ner till kafeterian och köpa mig ett äpple. Darrhänt gick jag tillbaka upp och såg att kvinnan skulle precis hämta mig. Hon trodde nog att jag hade glömt mötet. Tji fick hon. För en gång skull så hade jag kommit ihåg.

Samtalet gick bra. Vi pratade både om det ena och det andra och det var rätt så skönt faktiskt att prata av sig. Det behövs ibland. Har man tur så kan man få klarheter i vissa saker. Efter det mötet så var det dags att hämta Pontus.

När jag kom till dagiset så var det dags för ett utvecklingssamtal. Jag förstod ingenting. Det var ännu ett möte jag glömt bort. Nu gjorde det inte så mycket för vi tog det när jag kom. Pontus är en go unge som är social och populär bland barnen. Han är omtänksam och mycket läraktig.

Han tänker på andra och tröstar dom gärna samt hjälper dom om det är något de inte kan men som han kan. En liten mammas pojke är han och det förstod dom på dagis. Det går jättebra på dagis och han trivs och vi trivs med personalen. Vilket faktiskt är viktigt även det. Det var ett roligt möte för det var bara så positivt.

När jag hämtade Pontus på dagis så pratade vi lite när vi gick hem. Min pappa skulle fyllt år idag om han hade levt och vi pratade lite om honom.

Pontus: Jag saknar morfar
Jag: Ja, morfar saknar dig med
Pontus: Det var fel i huset där han bodde
Jag: Fel i huset? Vilket hus?
Pontus: I morfars hus
Jag: Vad var det som var fel?
Pontus: Jag vet inte. Det var det långa. Inte det korta.
Jag: Vad är det långa för något?
Pontus: Jag vet inte. Hade morfar levt hade han kunnat visa
Jag: Okej. Du vet inte vad det är?
Pontus: Nej

Sedan tystnade både jag och Pontus och jag frågade sedan vad han hade ätit på dagis i stället. Vad han menade vet jag inte och jag vet inte om Pontus vet det heller. Han tänker en del iaf och det är bra att få ur sig det ibland.

Idag gick vi till graven och satte både röda och vita rosor på hans grav. Vi fick borsta bort en hel del snö från graven och stenen. Nu har vi valt en bra plats till pappa för han ligger precis vid gången och de skottar ju där hela tiden. Det är lätt att ta bort snö från hans plats då han ligger så nära gången. Det hade varit värre om man skulle gå in på gräsmattan för där skottar dom inte under vintern.

De har stängt av vattnet men vi tog snö i vasen och satte ner rosorna i det. Blommorna stod mycket bättre nu än när de står i bara vatten. Det kommer säkert och frysa men de kommer att stå en bra stund i alla fall. Barnen gjorde en liten snögubbe åt sin morfar som de satte intill hans gravsten. Den blev så fin så.

Innan vi gick till min fars grav så gick vi till Tomas grav med (Fredriks brors grav). Vi satte röda och vita rosor där med och gjorde samma sak med vasen där som hos pappa. Det blev så bra så. Beatrice tog bort snön från hans sten och gjorde fint.

Jag har inte varit ute mestadels idag känns det som. Jag skulle ha tvättat idag men det blev inte så. Men det kommer en dag i morgon med. Nu blir det sängen för mig. Men innan dess så skickar jag alla mina tankar till min älskade pappa som skulle fyllt 78 år. Saknaden är enormt stor.

God natt och sov gott mina vänner.

Intressant?