torsdag 14 maj 2009

Mobbing

Mobbing står mig varmt om hjärtat. Inte själva handlingen men de som är utsatta. Jag vet vad de går igenom. Blev själv mobbad i flera år under skoltiden. Från det jag började 3:an tills jag i stort sett gick ut gymnasiet.

Läste att det är 40% av skolbarnen som någon gång blivit mobbad. Skrämmande siffra.

Det finns antimobbingteam i skolorna. Vad gör dom för något? De gör säkert så gott de kan men problemet ligger nog på vägen dit. Kommer all information fram? Oavsett hur lite lärarna än kan tycka att en handling är så tycker jag att det borde anmälas till antimobbingteamet. Speciellt om det är en o samma person som gör misstag hela tiden o mobbar ut en annan.

Vem bestämmer vart gränsen går? Jo det är lärarna. Jag tycker det borde vara mobbingoffret. Det är dom som mår dåligt o det är bara dom som vet hur dåligt de mår av all mobbing.

Min son blir mobbad i skolan. Vi kommer från början från Skåne. Han kallas för skåningjäveln. Han blev årets komet i fotbollen häromåret o fick sedan åka till Stockholm o spela med Brommapojkarna. Dit han är välkommen fler ggr. När han kom tillbaka glad o lycklig så fick han höra att han bar en B-bög. Vilket de informerade om betydde Brommabög.

Det hittas fel o de hittar "anledningar" till att mobba honom. Min son ger igen naturligtvis. Vi försöker få honom att inte göra det då även han får konsekvenser, men jag förstår honom. Hur lätt är det att bara ta emot hela tiden?

Det är där han ska få stöd. Det får han kanske men får han tillräckligt? Det räcker inte med att förklara för min son hur han ska hantera det utan dessa barn som mobbar måste få konsekvenser för sitt handlande.

Mitt förslag är att stänga av den som är värst. Iaf i en månads tid. Sätt han på en annan skola o visa o markera att skolan inte tollererar sådana handlingar. De övriga barn på skolan kommer att förstå att mobbing ger konsekvenser. Just nu så händer inget...iaf inte vad vi kan se o känna. Vilken bild får de övriga barnen då av mobbing?

Det är bara att tuta o köra för inget görs och man får inte glömma det viktigaste. Barn vet att de gör fel men de vet inte alltid hur eller vad de utsätter sina offer med. Känslomässigt.

Oftast så mobbar de barn som själva blivit mobbade. De borde veta hur det känns tycker man men det är nog inte så enkelt som det låter.

Det blev en lång blogg redan på morgonen, men jag ska sluta nu. Jag ska läsa lite nyheter o sen är det dags för att åka till jobbet.

Ha det gott o sköt om er!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Follow En 7 barnsmammas vardagsliv BloggRegistret.se


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...