Detta kommer att bli en gnällblogg!
Att vara egoist o uppblåst skitstövel kan man inte vara när man har barn! Det har en pappa till mitt barn inte förstått. Min son duger inte som han är för honom. Min son vill gå i mjukisbyxor o tröja med luva på men det var inte fint nog till hans pappa. Han tyckte han skulle ha jeans o skinnjacka så han informerade sonen med att han tyckte jag som mamma skulle köpa fina kläder till honom.
Min son har jeans men han vill inte gå i dom. Ska han som pappa bestämma vad sonen ska ha på sig när han är snart 13 år gammal?
Jag ifrågesatte pappan när jag pratade med om honom o frågade om han verkligen ansåg sig ha rätten att bestämma vad sonen skulle ha på sig. Han som inte har brytt sig om sonen ett enda dugg sen han föddes. Han har inte funnits där förrän nu när han börjar bli stor o då är det sällan något positivt med deras umgänge.
Min son mår dåligt var gång de har träffats. Nu sist så kände min son sig tvingad att bada i deras jacuzzi för pappan ansåg inte att sonen var ren nog för att vistas i deras hem.
Jag sa till pappan att han behöver inte träffa sonen överhuvudtaget om han bara ska vara så negativ mot sonen, o duger inte sonen som han är kan han låta honom vara helt o hållet. Naturligtvis så hade han inte tid att prata just då o lade luren.
Skitstövel är vad han är!
Tycker synd om min son för han hoppas ju att hans pappa ska tycka om honom o varje gång de träfats så blir han besviken.
När sonen fyllde 12 år så skulle han få en efterlängtad dator av sin pappa. När sonen står bredvid honom så säger han till mig o sambon att datorn fungerar inte o han kunde lika gärna ge sonen den för han visste inte vart han skulle slänga den.
Datorn var alltså i sönder o jag skulle betala reperationerna. V lämnade aldrig in den utan sonen köpte en bärbar dator i stället o jag o sambon betalade hälften.
Jag förstår inte hur vuxna folk tänker ibland. Sonens pappa tyckte jag skulle köpa jeans till honom. Vilket min son har men de duger alltså inte. Jag sa till honom att då kunde ju han som pappa köpa ett par jeans till sonen om inte de jans dög som sonen har, men då upplyste han mig med att han betalar ju faktist 1273 kr i månaden.
Ja...tror han att det räcker för ett barn i sonens ålder så är det tur att han inte har egna hemmavarande barn som behöver hans omsorg.
Att ge för att man vill finns inte i hans värld, men han har ju oxå sagt till mig framför sonen att det var ju inte han som ville ha barnet, utan det var jag.
Jag begär inte mycket. Jag begär bara att ska han ha umgänge med sonen så kan han åtminstone bry sig om sonen o vara positiv i hans umgänge?!
Stolt mamma till 7 barn, varav ett tvillingpar samt pseudotvillingar. Jag är en kreativ kvinna som gör mina egna smycken och jag älskar att sitta med barnen och pyssla. Vi målar på stenar, gör smycken eller bara myser. Jag är en Skånsk Ölandstoka. Flyttade från Eslöv till Öland 2005 och jag tänker inte flytta härifrån. Jag älskar att fotografera och skriva är en del av mig. Här i min blogg skriver jag om allt mellan himmel och gjord.
Ursäkta mig men, skitstövlar finns det överallt! Gah, så arg jag blev...och tyvärr känner jag allt för väl igen mig. Din son är värld att älskas och jag hoppas att du har kraft att visa honom att det är fel på pappan inte på sonen om du förstår vad jag menar!
SvaraRaderaVisst är det så. Jag har pratat med sonen o sagt att han duger visst som han är. Jag älskar honom för den han är. Jag sa till pappan att han ska definitivt inte bestämma hur sonen ska klä sig. Han avgör det själv. Så länge det är helt o rent!
SvaraRaderaMÅSTE sonen vara hos sin pappa då? Verkar ju som om pappan bara tycker det är jobbigt så sonen skulle kanske må bättre utan honom... Blir så arg när jag hör sådan här. Tror han att ett par jeans ska hjälpa honom i livet eller??? Hujedamej alltså!
SvaraRaderaRenée...nej han måste inte vara hos honom. Vi är i Skåne ca 1 gång i månaden o pappan ger sken av att han vill träffa sonen o sonen blir hoppfull o hoppas på att bli älskad för den han är. Sonen vill inte hälsa på honom mer o sonen vill inte ha med honom att göra mer. Så är det nu iaf, men jag förstår ju sonen för han vill ju verkligen hoppas på att han älskas o duger som han är för pappan.
SvaraRadera