lördag 28 november 2009

Min första kärlek

Det är veckans rubrik.




Det här med kärlek kan vara väldigt komplicerat och kärlek kan man känna för mycket. När jag såg rubriken Min första kärlek så kom jag att tänka på två individer. En katt och på en man.

Katten hette Poppe och blev 8 år gammal. Han var vit med lite grått på huvudet. Han följde med mig vart jag än gick. Han lyssnade på alla mina hemligheter och han fanns där alltid. Oavsett vilken tid på dygnet det än var.

Jag älskade denna katt och sorgen var stor den dagen han gick bort. Han kommer att följa mig den tid jag har kvar.

Min andra stora kärlek är min sambo. Jag har haft förhållanden innan honom och jag har fått barn. Jag har trott att jag varit kär och älskat men när jag mötte min nuvarande sambo så insåg jag att jag inte varit det. Min sambo har öppnat mina ögon för kärlek. Han har visat min vad kärlek är.

Min sambo finns där för mig vad som än händer. Han sviker mig inte fast tiderna ibland är svåra. Han älskar mig för den jag är. Jag kan inte tänka mig ett liv utan honom.

När jag träffade honom och det blev vi så kände jag att jag äntligen hade hittat hem.



Shadow Word generated at Pimp-My-Profile.com

Follow En 7 barnsmammas vardagsliv BloggRegistret.se



6 kommentarer:

  1. Så härligt med 2 Kärlekar så här ♥...Fick *tårar* när du skrev om kissen,men såå vackert du skriver *Kram*

    SvaraRadera
  2. Grattis Smulan till din underbara man! Att finna en kärlek som ger en allt man önskar är inte så många förunnat. Men just de egenskaper som du beskriver är ju så viktiga i ett äktenskap, det är de man söker efter med ljus och lykta! Det var så varmt och fint skrivet, så gott att läsa om äkta kärlek!

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Så fint skrivet :)

    SvaraRadera
  4. Hej !!!!

    Det är bara att hålla med föregående kommentarer om kärleken du skriver med sååå mycket värme.

    Tack för kommentaren på min blogg om bitandet det värmde.
    Om det är ngt vi vill glömma fort från barnens småbarnstid så är det bitandet. Fick många ARGA föräldrar efter oss och vi själva visste inte vad vi skulle göra. ALLT gick så fort när de nafsade till och Alexander var nog inte äldre än 1,5 år när han bet och då förstår de inte vad de gör. Så pinsamt.

    Men nu har vi rett ut det.

    Kram på dig så höres vi !!!!

    SvaraRadera
  5. Så kärleksfullt! Hoppas mannen läser bloggen;-)

    SvaraRadera
  6. Åh så fint! Var bara tvungen att kommentera när jag läste de fina raderna ;) visst är kärlek nåt av det underbaraste man kan vara med om... låter härligt att du funnit din "rätte" nu. Många kramar!

    SvaraRadera

Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...