torsdag 15 september 2011

Ett mobbat barn

När vi flyttade till Höör och fick byta skola som barn så blev det rätt så jobbigt. Man hade stora förväntningar och man önskade att man skulle få bra kompisar och att man skulle trivas. Jag har några minnen från mellanstadiet men tyvärr så är de inte så värst lyckliga.Jag var ett mobbat barn och varför jag blev det vet jag inte. Detta var en större skola än vad jag tidigare hade gått på och själva miljön i den skolan var tuffare än den skola jag tidigare hade gått i.

Vi var 18 st  klassen och jag minns speciellt en kille som förmodligen var den som bestämde. Klassens ledare för alla gjorde som han sa. Otroligt egentligen att ett barn kan ha så mycket makt. Han hade mörkt lockigt hår som hängde ner till axlarna och jag minns hans namn och än idag när jag hör det namnet så är det honom jag tänker på.

Jag minns en dag då en klasskamrat helt plötsligt ville vara med mig på rasten. Jag blev misstänksam men samtidigt väldigt glad. Tänk att någon ville vara med mig? Jag gick då i trean och hade varit ensam sedan jag kom till skolan. Det fanns två utgångar från där vi gick och min klasskamrat ville att vi skulle gå ut på det ena hållet. Jag misstänkte att övriga klasskamrater skulle stå där och vänta på mig så jag sa att vi går ut det andra hållet. Vi gjorde det och jag trodde att jag låg steget före. Jag blev rätt så chockad och besviken när jag såg resten av klassen stå där och vänta på mig. De visste förmodligen att jag skulle säga att vi skulle ta det hållet om klasskamraten sa att vi skulle gå det andra hållet.

Barn kan verkligen vara elaka en det som jag mest undrar idag när jag tänker tillbaka på mitt liv på skolgården. Vart befann sig alla vuxna människor? Jag såg aldrig till dom. Fanns dom där så såg jag aldrig dom. Det var en skrämmande tid och man försökte verkligen passa in men jag förstod aldrig varför jag inte passade in i de andras ögon. Var jag verkligen så annorlunda?

Jag minns en gymnastik lektion. Lektionen var slut och vi skulle gå och duscha. Jag ställer mig i duschen och går sedan ut i omklädningsrummet och ska ta på mig mina kläder. Då var det någon som var så snabb och kastade in dom i duschen. Mina kläder som jag skulle ha på mig.  Jag fick ta på mig mina gymnastik kläder och då blev jag mobbad för det. För att jag inte bytte om efter lektionen. Vad skulle jag göra då? Gå naken? Nej det tänkte jag inte då utan jag skämdes och gömde mig inom mitt skal.

När klassen skulle gå upp i fjärde klass och vi skulle delas på så blev jag så glad. Äntligen så skulle jag bli av med dom. I alla fall hälften. Kanske skulle det bli bättre i den nya klassen jag skulle komma i, men det var bara en stor önskan som inte gick i uppfyllelse. Halva klassen var ju ändå kvar och de påminde mig om vilket liten obetydlig människa jag var.

Livet kunde verkligen visa mig vad jag var värd i detta samhälle.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...