Lite gnäll så här på morgonen kanske. Jag har fotfarande ont i min vänstra hand och nu har eksemen börjat i höger. Sitter med inlindade händer och använder pekfinger valsen när jag skriver. Jag hade självhäftande bandage hemma men inte tillräckligt. Inte så mycket som jag skulle vilja ha så jag får köpa mer sen.
Jag brukar fästa med en bit tejp för säkerhetsskull. Bandaget ska ju helst stanna kvar på plats med. Tejpen fungerade inte och jag satt här och kände mig stressad för barnen skulle ju iväg till skola och dagis. Jag hade tvättat håret och det hade jag inte hunnit borsta ut och få torrt.
Det blev som det blev. Händerna är i alla fall inlindade. Kanske inte jättesnyggt men det håller tills jag går ner till stan och köper nytt.
Nickel allergi och eksem går inte bra ihop med diabetes. På grund av min diabetes så läker inte såren lika bra och inte så fort heller. Min högra hand var fin i går men i morse kände jag att det började bubbla sig. Det känns som bubblor i handen och det är blåsor som är på väg upp från huden. Det är så det ser ut och det gör ont när de blåsorna spricker.
Jag har inte sovit bra i natt heller. Förra natten vaknade jag runt 04 draget. I natt vaknade jag en timme tidigare. Alltså runt 03 tiden. Behöver jag berätta att jag är trött. Jag förstår inte varför jag sover så oroligt. Det kan inte vara drömmen jag hade för den kändes bra. Jag drömde att vi skulle flytta och jag hade rosor på vinden. De hade stått där i 2 år och var lika fina än. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag skulle köpa fler rosor från den affär jag hade köpt dom i för de var verkligen av fint kvalité
Så. Nu har jag gnällt om det lite. I går när barnen lade sig så fick jag gå upp till Benjamin och trösta honom. Han saknade sin morfar. Det är jobbigt för barnen. De var ju vana att hälsa på morfar varje dag i stort sett och nu har de inte sett honom på 3 1/2 månad.
Jag frågade honom om vi skulle gå till graven som idag och hälsa på och det ville han. Förklarade för honom med att han bara kan säga ifrån till mig när han vill gå upp och hälsa på för då går vi dit. Det kan kännas bättre efter man har varit där och tittat till graven. Han ligger ju där och det är så fint på hans plats.
Jag förstår att det är jobbigt för barnen. Jag vet med mig själv om hur jag känner det ibland så jag förstår verkligen. Det gör så ont i en annan när man ser sitt barn vara ledsen för något som man själv inte kan ersätta. Man kan inte ta bort smärtan men jag hoppas att jag kan lindra den med att finnas hos dom.
Follow @smulan820 Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare
Jag brukar fästa med en bit tejp för säkerhetsskull. Bandaget ska ju helst stanna kvar på plats med. Tejpen fungerade inte och jag satt här och kände mig stressad för barnen skulle ju iväg till skola och dagis. Jag hade tvättat håret och det hade jag inte hunnit borsta ut och få torrt.
Det blev som det blev. Händerna är i alla fall inlindade. Kanske inte jättesnyggt men det håller tills jag går ner till stan och köper nytt.
Nickel allergi och eksem går inte bra ihop med diabetes. På grund av min diabetes så läker inte såren lika bra och inte så fort heller. Min högra hand var fin i går men i morse kände jag att det började bubbla sig. Det känns som bubblor i handen och det är blåsor som är på väg upp från huden. Det är så det ser ut och det gör ont när de blåsorna spricker.
Jag har inte sovit bra i natt heller. Förra natten vaknade jag runt 04 draget. I natt vaknade jag en timme tidigare. Alltså runt 03 tiden. Behöver jag berätta att jag är trött. Jag förstår inte varför jag sover så oroligt. Det kan inte vara drömmen jag hade för den kändes bra. Jag drömde att vi skulle flytta och jag hade rosor på vinden. De hade stått där i 2 år och var lika fina än. Jag kommer ihåg att jag tänkte att jag skulle köpa fler rosor från den affär jag hade köpt dom i för de var verkligen av fint kvalité
Så. Nu har jag gnällt om det lite. I går när barnen lade sig så fick jag gå upp till Benjamin och trösta honom. Han saknade sin morfar. Det är jobbigt för barnen. De var ju vana att hälsa på morfar varje dag i stort sett och nu har de inte sett honom på 3 1/2 månad.
Jag frågade honom om vi skulle gå till graven som idag och hälsa på och det ville han. Förklarade för honom med att han bara kan säga ifrån till mig när han vill gå upp och hälsa på för då går vi dit. Det kan kännas bättre efter man har varit där och tittat till graven. Han ligger ju där och det är så fint på hans plats.
Jag förstår att det är jobbigt för barnen. Jag vet med mig själv om hur jag känner det ibland så jag förstår verkligen. Det gör så ont i en annan när man ser sitt barn vara ledsen för något som man själv inte kan ersätta. Man kan inte ta bort smärtan men jag hoppas att jag kan lindra den med att finnas hos dom.
Follow @smulan820 Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare
Man får gnälla och man måste det ibland, vet hur ont det gör.
SvaraRaderaSom du säger är det värre med läkningen när man är diabetiker.
Hoppas du blir bra snart!
Kram