Tro, hopp och förtvivlan

Hörde sina kollegor dö en efter en

Det måste vara en fruktansvärd syn och se och höra på nära håll. En annan som sitter här i tryggheten kan bara gissa och ana. Man ser på bilderna och man blir så ledsen för de som råkat ut för det och man kan inte göra någonting själv.

Man kan sprida informationen i sin blogg. Man kan skicka in pengar till hälp till de olika orginisationerna, men man känner sig ändå att det inte är tillräckligt.

Det är många som dött och det är många som är begravda under all ras men en del av dom har lyckats att se dagens ljus.

Många barn är föräldralösa och deras framtid är inte avgjord än. De vet inte vart de hamnar.

Det är i sådana här stunder man undrar om det verkligen finns en gud!

Aftonbladet - Expressen - Nytt Från Öresund - Aftonbladet - DN