Finns det någon gärningsman?

Kommer ni ihåg lilla Linnéa? Jag gör det och jag vet att jag tyckte det var synd och skam av läkaren att göra det hon gjorde. Jag ansåg att hon var skyldig till det hon blev anklagad för. Jag läste idag i aftonbladet steg för steg. Man kunde läsa om vad läkaren gjorde och vad föräldrarna gjorde och sa. Sen hur mycket som är sant av det vet man ju inte. Men jag fick ändå en annan bild av det hela idag.

Barnet skulle ej klara sig oavsett vad någon läkare hade gjort. De kunde bara lindra den lilla flickans smärta. Det var det dom gjorde. Föräldrarna tyckte att flickan ryckte och hade ångest och läkaren mildrar det med morfin.

Jag vet när jag vakade över pappa och hörde hans rosslande ljud. Ibland så kämpade han för att andas och jag tyckte att det var så obehagligt. Jag fick veta av läkaren att pappa led inte utav det utan det var mer vi närstående som stod och fick höra och se det som led. När pappa öppnade ögonen så såg jag ingen rädsla i hans ögon. Det försäkrade mig om att pappa inte hade ont trots att han rosslade och försökte ta några andetag.

Jag vet inte hur det var med flickan Linnéa men jag kan tänka mig att hon inte kände något hon heller utan reaktionerna föräldrarna fick var av ovissheten om Linnéa led.

Intressant? Tycker du om det du har läst? Tryck på gilla knappen :-D eller pusha vidare