Vi har firat Benjamin idag. Han blev 10 år idag. Ja det blev hans tvillingsyster med men hon har inte varit hemma så vi ska fira henne i morgon. Först tycke jag att det var taskigt men sedan såg jag bara positivt i det. De två får alltid dela födelsedag och få dela uppmärksamheten. Nu fick de allt själv. Kan ju inte bli bättre egentligen.
Jo det kan det i och för sig. Det beror på vad man tänker på. Jag som mamma till mina älskade barn blir även ledsen en sådan här dag. Barnen har inte bara en mamma och hennes anhöriga utan de har ju även en pappa med anhöriga. De har ingen kontakt med sin pappa och hans sida av släkten. Inget som ligger på mig utan helt och hållet på pappan.
Nu bor jag sambo med Fredrik och de tar honom som sin pappa, så de saknar inte den biten. Men de saknar allt annat som har med en pappas anhöriga att göra. Kusiner, fastrar och farbröder. Inte att glömma en farmor som älskar dom som sina barnbarn.
I den vanliga vardagen så tänker jag inte så mycket på det men just sådana här dagar när de fyller år så blir man ju påmind om att barnen bara har mormor och sin mammas syskon samt den familj de lever tillsammans med. Kusiner har de på min sida. Men de träffas inte så ofta då det är 30 mil emellan men vi hörs ju på telefon och så.
En sådan här dag som ska vara enbart lycka skuggas av ångest på grund av att mina barn ska få lida för något som inte står i deras makt att förändra. Mina barn ska inte bära någon skuld till något men ändå så är det dom som får betala. Det sårar mig och det ger mig ångest.
Man vill ge sina barn det bästa men jag har svårt för att ge de anhöriga som inte vill vara anhöriga till dom.
Dagen har varit bra iaf. Återkommer med mer om denna dag i morgon efter vi i familjen har firat Beatrice. Ha en fin kväll. Själv ska jag lägga mig.
Intressant?
Jo det kan det i och för sig. Det beror på vad man tänker på. Jag som mamma till mina älskade barn blir även ledsen en sådan här dag. Barnen har inte bara en mamma och hennes anhöriga utan de har ju även en pappa med anhöriga. De har ingen kontakt med sin pappa och hans sida av släkten. Inget som ligger på mig utan helt och hållet på pappan.
Nu bor jag sambo med Fredrik och de tar honom som sin pappa, så de saknar inte den biten. Men de saknar allt annat som har med en pappas anhöriga att göra. Kusiner, fastrar och farbröder. Inte att glömma en farmor som älskar dom som sina barnbarn.
I den vanliga vardagen så tänker jag inte så mycket på det men just sådana här dagar när de fyller år så blir man ju påmind om att barnen bara har mormor och sin mammas syskon samt den familj de lever tillsammans med. Kusiner har de på min sida. Men de träffas inte så ofta då det är 30 mil emellan men vi hörs ju på telefon och så.
En sådan här dag som ska vara enbart lycka skuggas av ångest på grund av att mina barn ska få lida för något som inte står i deras makt att förändra. Mina barn ska inte bära någon skuld till något men ändå så är det dom som får betala. Det sårar mig och det ger mig ångest.
Man vill ge sina barn det bästa men jag har svårt för att ge de anhöriga som inte vill vara anhöriga till dom.
Dagen har varit bra iaf. Återkommer med mer om denna dag i morgon efter vi i familjen har firat Beatrice. Ha en fin kväll. Själv ska jag lägga mig.
Intressant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du läste mitt blogginlägg. Du är välkommen tillbaka.
Önskar dig en fin dag ♥